de blir inte alltid som man tänkt sig..


sådär, nu har jag lite tid att skriva om vad som händer och sker (& skett).. 
min sista soldatdag var fredagen v50. skulle komma hem över jul & nyår för att sedan flytta tillbaka till Luleå & plugga sjuksyrra, jag var antagen, jag & den givna rumskamraten hade precis fått 3 rok, skulle bara hem & köpa större bil så kompisens tjänstehund kunde få skjuss till jobbet.. allt var redan planerat. jag skulle bosätta mig i luleå på riktigt. men så blev inte fallet... 
satt & fikade på stan med en kär vän då jag loggade in på antagning.se för att kika en sista ggn (eftersom sista antagningsbeskedet hade kommit), och vad står där? LULEÅ ÄR STRUKET, antagen på en helt annan ort. 
De var mitt fel, jag hade tackat ja till både luleå & gotland, stog som första reserv på Gotland vid första antagningen. tackade ja till både luleå & gotland (för att min nyfikenhet ville se om jag kom in på gotland), givetvis på skoj bara för att se om jag lyckades komma in där. men eftersom gotland var min första prioritering för sex månader sen så blev luleå struket. HAPP! ringde till chefen för antagningen på luleå tekniska, men de gick inte att ändra. min plats var ju bortgiven till ngn annan. MEN VAD HADE JAG FÖRVÄNTAT MIG? att jag för en ggns skull skulle få som jag ville? att jag skulle få chansen att bo kvar i en stad med människor jag faktiskt trivdes med? 
Sen den 27/12 har jag fått styrt om allt totalt, igen.. lägenhet på gotland är fixad, tackat ja till utbildningen, studielån & adressändring är på g... men vad ska jag säga? sånt är livet, ser de som ett tecken. kanske menat att de skulle bli såhär? just nu tar jag varje dag som den kommer, försöker få alla bitar att falla på plats. min älskade pappa hjälper mig på traven, och de tackar jag gudarna för. när jag fick reda på att de var gotland som gällde så tog jag bort annonsen på bilen, ville ha kvar honom. men efter en skjutsning till arlanda så rasade växellådan, så nu är de bara att köpa en till bil, tur att mitt konto har fina siffror på sparkontot..
Jag tror på karma, nu är de bara att hoppas att jag trivs som student. gotland kan nog vara bra för mig, iaf där jag har bosatt mig. lungt och fint. får massa tid för mig själv & studierna. får se om de blir en fyrbenting om några månader.. 
har inte så mkt mer att dela med mig av... de blir inte alltid som man tänkt sig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0