i huvudet på en apa från kongo

tycker inte alls om att vara seriös. att behöva berätta saker som man inte vill höra. men efter två timmar på blocket så verkar min kära polo inte direkt svårsåld. och de är med gråt i halsen jag måste berätta de för honom imorgon, att han kanske åker ifrån mig redan då. men jag hoppas inte. min tid med min pärla får inte ta slut redan.
några "friska" ville hämta honom redan ikväll men jag sa "icke sa nicke". hoppas dem inte ringer tillbaka! två supersöta föräldrar har ringt och vill att sonen & dottern ska få en "första bil", de kändes mer okej, polon är min läromästare (precis som en snäll häst). jag vet att han sköter sig bra liksom. nej nu blir jag för blödig över min älskade pärla som typ står mig näst närmst hjärtat. EN BIL LIKSOM, men för mig är han ett levande ting. okej! tyck att jag är psykiskt störd, de är helt okej! men polon är fortfarande polon.